Vad händer på skolbiblioteken?

Skolbibliotekarier i Västerbotten och Norrbotten bloggar tillsammans för att ge en inblick i vår verksamhet.


Välkommen att läsa, ställa frågor och kommentera!


onsdag 19 maj 2010

Ersängskolans bibliotek

Bokprat - att öppna boken för eleven och skapa förförståelse

Bokprat i fyran om en timme, jag pratar om genrer idag. Det blir deckare, fantasy och kärlek samt tips på högläsning. En kopierad förstoring från Tam, tiggarpojken, ihopknytt med ett rött blankt band för att göra det lite mer spännande (fantasy) och en av våra mest lästa böcker i biblioteket, Guinnes rekordbok (högläsning: Min första världssensation) hänger med för att inspirera.

Jag tenderar att bli filosofisk när det gäller termen 'bokprat'. För vad i hela friden är ett sådant? Det kan vara kort, långt, handla om få eller många böcker, man kan ta med sig attribut eller inte, dra bakgrundsinformation, samtala med eleverna om böckerna man har med sig, läsa högt, fokusera på en enda genre eller blanda hejvilt osv. Vi erbjuder alla klasser minst ett men helst flera varje år, alla i anslutning till ett arbetområde (andra världskriget, minoriteter, läsveckor, författarbesök mm).

Och på tal om bokprat: jag går just nu en kurs på universitetet som heter "Barnbibliotekets roll i samhället". Där träffs skolbibliotekarier, barnbibliotekarier och studenter. Sist vi sågs gick diskussionerna heta, då hade nämligen en barnbibliotekarie (som alltså jobbar på ett filialbibliotek) kommit fram till att bokprat "inte spelar någon roll", dem kan man både ha och mista. Och det särskilt när det gällde skolan - lärarna slipper planera en lektion och lastar över sitt jobb på en bibliotekarie! Va? Så FEL det kan bli. Detta blir istället ett paradexempel på hur skolan och kulturen krockar så att det dundrar!

Direkt förstår man att det handlar om en barnbibliotekarie som inte är insatt i skolans värld det minsta. Hon menade nämligen att lärarna bara slet tag i en klass som befann sig "mellan jobb", placerade dem i biblioteket och sedan lät den lyssna på en bibliotekarie (som hade läst en massa böcker för att göra ett bra jobb). Sedan, menade hon, släppte läraren allt, tackade för en skön stund och drog iväg klassen tillbaka till skolan igen.

Om det istället finns en SKOLbibliotekarie, placerad i skolan och med på allt som händer där och därefter ser till att anpassa och erbjuda efter detta: DÅ spelar bokprat roll. Då finns ingenting som slitits ur sitt sammanhang, då har SKOLbibliotekarien planerat jobbet med läraren i fråga, då vet SKOLbibliotekarien på vilken nivå eleverna befinner sig rent lästekniskt och dessutom ungefär vad de har läst tidigare. Då hjälps lärare och bibliotekarie åt att maximera bokpratet. Som alltså.

Spelar roll.

1 kommentar:

  1. Självklart är det SAMarbetet med läraren som maximerar bokpratet. SKOLbibliotekarien har möjlighet att som del i planering kolla allt det som verkligen ger kvalité i ett bokprat.

    Nivå på läsningen och vad är klassen/gruppen intresserad av både när det gäller läsning och annat (t ex många sportintresserade, finns det något som gärna ska lyftas genom läsning, t ex
    kamratskap, kärlek).

    SvaraRadera