Ersängskolans bibliotek

Nyckeltal i skolbibliotek?

Som skolbibliotekarie är det till att ständigt och jämt motivera sin verksamhet. Skolbibliotek (och skolbibliotekarier) är lätta att spara på. Ofta hänger en bra verksamhet på en person (eller kanske på två: en fackutbildad bibliotekarie och en skolledare, den första existerar tack vare den senares insikter i ett skolbiblioteks förtjänster för resten av skolan). Ingen lag är tydlig omkring skolbibliotek. Inga kursplaner heller.

Då ett skolbibliotek (som jag ser det) är något som är helt avhängigt den övriga skolan och ska spegla dess arbetssätt och inriktning, kan ett skolbibliotek se väldigt annorlunda ut. Det är både en styrka och en brist.

Folkbibliotek har egna sätt att mäta sin verksamhet på. Dessa mätningar ligger sedan som grund för fortsatta anslag, utvecklingområden osv. Skolbibliotek har inga säkra nyckeltal att använda. Det kan dels bero på att ingen hittills har ansvarat för att mäta oss regelbundet (Kulturrådet har gjort två stora mätningar av skolbiblioteksstatistik, den första för nästan tio år sedan men då var svarsfrekvensen väldigt låg, den senaste gången 2008 då svarsfrekvensen var bättre men tyvärr var resultatet nedslående) men också för att det är svårt att greppa hur vi ska mäta:

-ett bokprat?
-en guidning till information till en hel klass? (Blir ytligt kanske?)
-en guidning till information till en enskild elev? (Tar så mycket längre tid men blir djupare?)
-skillnaden mellan att hitta "rätt bok till rätt elev vid rätt tillfälle" och att hantera en skolas alla läromedel?
-att under en dag ha två hundra besökare men kanske bara fyrtio utlån?
-med flera arbetsuppgifter som vi varje dag utför ?

Men nu kommer det en ny skollag! Och nu är skolbiblioteken inskrivna i den! Skolinspektionen kommer förhoppningsvis att även granska skolbiblioteken och därmed sätta press på allas våra rektorer.

Frågan är om den nya skollagen har tänder tillräckligt för att bita ifrån när det verkligen gäller?