Möten med små barn och stora!
Idag fick jag glitter i ögonen - igen. Både jag och den biblioteksstudent som var hos oss idag fick nöjet att lyssna på två flickor från fjärde klass som absolut ville läsa upp fortsättningen på den historia de tillsammans påbörjat för flera veckor sen (och tidigare läst upp början på för mig).
Att som skolbibliotekarie inte bara ge barnen och ungdomarna stöd och handledning när de fördjupningsarbetar, berätta och tipsa om bra böcker och guida dem bland all den litteratur som hela tiden kommer ut - utan dessutom få tillbaka så otroligt mycket - det är guld i det här yrket. Många kommer ned för att berätta små förtroenden om ditt och datt, ibland om allvarliga saker, ibland om roliga eller att bara småprata - det är en ofta bortglömd funktion vi har. Vi finns som vuxna i skolan i en trygg miljö som inte är på något sätt kravfylld utan snarare en oas och en lugn vrå i skolan. Ibland sätter man på ett plåster eller tröstar, medlar i skärmytslingar och ibland får man vara lite morsig; -Snälla du, ta ned fötterna är du bussig; - Tack, det var bra! Kom nu ihåg att ta med fysikboken tills i morgon! Bra, jag litar på dig!
Vi har en del elever som kommer ned varje dag, varje vecka, hela skoltiden. Varje dag! Snacka om att man får en relation. Efter 11 år på samma skola har man haft niondeklassarna som små femåringar i sagorummet, på femårskurser, sexårsträffar, bokprat, sagoberättande, informationssökningslektioner. Varje år när niorna går ut får jag något skräp i ögat och blir så rörd. Sen släntrar det in en och annan halvvuxen gymnasist eller nybakad student i sitt gamla bibliotek. Då får det här jobbet ett extra skimmer!
fredag 21 maj 2010
Ersängskolans bibliotek
Inläsningstid
Jag fick en fråga med e-post idag:
"Vi har börjat rota lite i att bli kompenserade för all inläsningstid vi gör på vår fritid inför bokprat. Jag vet att du har kompensation för lästid men omfattas alla skolbibliotekarier på grundskolan i kommunen av detta?"
Enligt litteraturpedagoger går det åt ca åtta timmars planeringstid inför ett bokprat. Man läser många böcker men tvingas välja bort en del som kanske är för svåra eller inte passar. (Däremot kan man ha nytta av de tidigare inlästa böckerna när man bokpratar senare, och därmed en kortare planeringstid.) Då bokprat (med följd alltså också inläsningstid) är en så pass arbetskrävande verksamhet bör alla skolbibliotekarier som arbetar med lässtimulans kompenseras för den tid (kvällar och helger) man läser hemma.
De senaste åren tror jag också att många fått till stånd en lösning tillsammans med sin rektor. Vi är tuffare och vill inte arbeta gratis och därmed bidra till den gamla bilden av att en bibliotekarie har sitt fritidsintresse som yrke!
"Ibland har varan inte ett värde förrän den har ett pris".
På Ersängskolan var det rektor som 2005 formulerade mitt inläsningsavtal:
Jämför inläsningstiden med lärarnas förtroendetid: 10,5 tim/vecka. Skolbibliotekarien tar ut fem timmar/vecka löpande (max en timme/dag). Övriga timmar tas ut under lov, vilket kan motsvara 2-3 veckor/läsår. Inom denna inläsningstid ska även inläsning inför kompetensutveckling rymmas.
Visst, det är ett generöst avtal i jämförelse med många andras (detta är lokala avtal upprättade på varje enskild skola, även här i Umeå). Men det räcker ändå inte till för de timmar jag på min fritid läser barn- och ungdomsböcker i direkt anslutning till mitt arbete. Så de lästimmarna gör jag gratis. För att? Jag har ett roligt jobb?
Jag fick en fråga med e-post idag:
"Vi har börjat rota lite i att bli kompenserade för all inläsningstid vi gör på vår fritid inför bokprat. Jag vet att du har kompensation för lästid men omfattas alla skolbibliotekarier på grundskolan i kommunen av detta?"
Enligt litteraturpedagoger går det åt ca åtta timmars planeringstid inför ett bokprat. Man läser många böcker men tvingas välja bort en del som kanske är för svåra eller inte passar. (Däremot kan man ha nytta av de tidigare inlästa böckerna när man bokpratar senare, och därmed en kortare planeringstid.) Då bokprat (med följd alltså också inläsningstid) är en så pass arbetskrävande verksamhet bör alla skolbibliotekarier som arbetar med lässtimulans kompenseras för den tid (kvällar och helger) man läser hemma.
De senaste åren tror jag också att många fått till stånd en lösning tillsammans med sin rektor. Vi är tuffare och vill inte arbeta gratis och därmed bidra till den gamla bilden av att en bibliotekarie har sitt fritidsintresse som yrke!
"Ibland har varan inte ett värde förrän den har ett pris".
På Ersängskolan var det rektor som 2005 formulerade mitt inläsningsavtal:
Jämför inläsningstiden med lärarnas förtroendetid: 10,5 tim/vecka. Skolbibliotekarien tar ut fem timmar/vecka löpande (max en timme/dag). Övriga timmar tas ut under lov, vilket kan motsvara 2-3 veckor/läsår. Inom denna inläsningstid ska även inläsning inför kompetensutveckling rymmas.
Visst, det är ett generöst avtal i jämförelse med många andras (detta är lokala avtal upprättade på varje enskild skola, även här i Umeå). Men det räcker ändå inte till för de timmar jag på min fritid läser barn- och ungdomsböcker i direkt anslutning till mitt arbete. Så de lästimmarna gör jag gratis. För att? Jag har ett roligt jobb?
Ersängskolans bibliotek
Boklek med förskoleklassen
Vi har träffats många gånger under läsåret. Vi har böjt våra ryggar och känt att det gör ont (precis som i böckernas ryggar om man böjer för hårt!). Vi har tittat på trasiga böcker och sett att plåster (dvs boktejp) inte räcker till alla gånger.
Nu har vi dessutom tittat på allergiska böcker. En med ketchupfläckar och en med kaffefläckar: båda buckliga och fula. Barnen var själva, eller hade någon i sin familj, som var allergiska. (Pollen, kom vi gemensamt fram till, kanske inte böcker var sådär allergiska mot som människor kan bli.) Dessutom visade jag dem en bok om allergi och i vilken hylla den stod - lite informationskompetens på sexåringars nivå.
Avslutningsvis förvandlade jag dem till böcker. Alla fick en tejpbit på bröstet med sitt namn. Därefter ställde jag och deras lärare in dem i bokhyllan igen. Viktigt att behålla sin plats i bokstavsordningen! Inte heller fick vi ställa in dem med magen utåt: vem ska då kunna läsa på bokryggen?
De har hunnit ha ett år i skolan och lärt sig litegrann om bokstäver. De har hälsat på varje fredag i skolbiblioteket. De har en relation till mig, och uppfyller nu det mål vi satt för förskoleklassen: "Eleverna ska ha roligt i skolbiblioteket och kunna skolbibliotekariens namn."
Vi har träffats många gånger under läsåret. Vi har böjt våra ryggar och känt att det gör ont (precis som i böckernas ryggar om man böjer för hårt!). Vi har tittat på trasiga böcker och sett att plåster (dvs boktejp) inte räcker till alla gånger.
Nu har vi dessutom tittat på allergiska böcker. En med ketchupfläckar och en med kaffefläckar: båda buckliga och fula. Barnen var själva, eller hade någon i sin familj, som var allergiska. (Pollen, kom vi gemensamt fram till, kanske inte böcker var sådär allergiska mot som människor kan bli.) Dessutom visade jag dem en bok om allergi och i vilken hylla den stod - lite informationskompetens på sexåringars nivå.
Avslutningsvis förvandlade jag dem till böcker. Alla fick en tejpbit på bröstet med sitt namn. Därefter ställde jag och deras lärare in dem i bokhyllan igen. Viktigt att behålla sin plats i bokstavsordningen! Inte heller fick vi ställa in dem med magen utåt: vem ska då kunna läsa på bokryggen?
De har hunnit ha ett år i skolan och lärt sig litegrann om bokstäver. De har hälsat på varje fredag i skolbiblioteket. De har en relation till mig, och uppfyller nu det mål vi satt för förskoleklassen: "Eleverna ska ha roligt i skolbiblioteket och kunna skolbibliotekariens namn."
2 bibliotek
I skolbiblioteket får elever prova på att lära sig själv och "lära ut till andra", samt ibland avstå när andra inte vill ha hjälp...Nyss var en storlåntagare i år 4 förbi, han lånar och läser många böcker. I samma klass går en tjej som också lånar många böcker, men inte lika mycket, och nu frågade hon efter Tsatsiki-böckerna. Jag kan visa sa storlåntagaren och hoppade glatt iväg till rätt hylla. Nu intervjuade han klasskompisen om hur många Tsatsiki hon hade läst? Ingen alls, jamen då ska du börja med den här. Näe...sa klasskompisen jag vill börja med den här boken. Inte boken i rätt ordning...Storlåntagaren - men du SKA börja med den här. Nu blev klasskompisen lite ilsken och fräste lätt - jag börjar med den här, så det så! Här styrde det fria valet över alla andra regler och turordningar...
Marie skolområde
I eftermiddag ska jag träffa skolområdesbibliotekarien på Umeå östra skolområden, Anna L. Hon och jag har de nya tjänster som skolområdesbibliotekarie som hittills tillsats i Umeå. Tjänsterna täcker stora områden: jag jobbar mot tre låg- och mellanstadieskolor som har var sitt skolbibliotek plus en högstadieskola, och är samtidigt stationerad på Mariehemsbiblioteket som ju delvis är ett skolbibliotek. Det gäller att hålla balansen och fördela sina gracer jämnt. Det gäller att inte alltid känna sig otillräcklig. Det krävs mycket planering för att göra ett bra jobb. Därför träffas jag och Anna och jämför, planerar, diskuterar vad som är rimligt att hinna med.
Vi träffas också i en grupp med gymnasiebibliotekarier där vi försöker utarbeta en strategi för elevernas informationskompetens, en röd tråd. Grundskolebibliotekarierna har sina planer och gymnasiet sina, men vi måste jobba för att jämka de två. Det är samma elever, våra elever. Just nu finns planer på att utöka gymnasiets projekt Infokoll till lägre årskurser. Det är bra, vi bibliotekarier, pedagoger, skolledare och skolutvecklare behöver hjälpas åt med denna stora, viktiga fråga.
Vi träffas också i en grupp med gymnasiebibliotekarier där vi försöker utarbeta en strategi för elevernas informationskompetens, en röd tråd. Grundskolebibliotekarierna har sina planer och gymnasiet sina, men vi måste jobba för att jämka de två. Det är samma elever, våra elever. Just nu finns planer på att utöka gymnasiets projekt Infokoll till lägre årskurser. Det är bra, vi bibliotekarier, pedagoger, skolledare och skolutvecklare behöver hjälpas åt med denna stora, viktiga fråga.
Ersängskolans bibliotek
E (elev i tvåan): Jag vill ha den här.
B (bibliotekarie): Ja, jag vet att du älskar Harry Potter. Har du prövat att läsa första sidan?
E: Jag kan kolla på bilderna.
B: Absolut. Har du bläddrat och sett om det finns några bilder?
E: Min storasyster har läst alla Harry Potter!
B: Jag vet att hon gjort det. Jag har också läst alla böcker om Harry Potter. De är verkligen superbra. Du får gärna låna den. Tänk om du skulle låna en till också? Vi kanske kan hitta en om drakar, om du gillar sådana? En med mycket bilder i? Du vet, det finns ju lite drakar i Harry Potter-böckerna...
Shit, sådant här är så svårt! Jag tycker inte att man får:
-döma/fördöma
-säga nej
Däremot tycker jag att man får:
-låta eleven känna efter själv
-erbjuda alternativ, både till en bok som eleven själv väljer bort men också till en bok som läraren väljer bort åt eleven, för att eleven inte är där än, rent lästekniskt.
Balansgången är fin! Jag lär mig nya saker varje vecka. Viktigast är att inte kränka barnets val och att föra ett samtal med eleven, ofta blir det en liten intervju om vad eleven läst tidigare om hur hon gillat det. Att dessutom samtala med lärare och kanske en specialpedagog omkring elevens behov av böcker ger ännu mer - då är det lättare att pricka rätt.
Rätt bok till rätt elev vid rätt tillfälle = en skolbibliotekarie
B (bibliotekarie): Ja, jag vet att du älskar Harry Potter. Har du prövat att läsa första sidan?
E: Jag kan kolla på bilderna.
B: Absolut. Har du bläddrat och sett om det finns några bilder?
E: Min storasyster har läst alla Harry Potter!
B: Jag vet att hon gjort det. Jag har också läst alla böcker om Harry Potter. De är verkligen superbra. Du får gärna låna den. Tänk om du skulle låna en till också? Vi kanske kan hitta en om drakar, om du gillar sådana? En med mycket bilder i? Du vet, det finns ju lite drakar i Harry Potter-böckerna...
Shit, sådant här är så svårt! Jag tycker inte att man får:
-döma/fördöma
-säga nej
Däremot tycker jag att man får:
-låta eleven känna efter själv
-erbjuda alternativ, både till en bok som eleven själv väljer bort men också till en bok som läraren väljer bort åt eleven, för att eleven inte är där än, rent lästekniskt.
Balansgången är fin! Jag lär mig nya saker varje vecka. Viktigast är att inte kränka barnets val och att föra ett samtal med eleven, ofta blir det en liten intervju om vad eleven läst tidigare om hur hon gillat det. Att dessutom samtala med lärare och kanske en specialpedagog omkring elevens behov av böcker ger ännu mer - då är det lättare att pricka rätt.
Rätt bok till rätt elev vid rätt tillfälle = en skolbibliotekarie
torsdag 20 maj 2010
Marie skolområde
Idag hade vi två bibliotekariestudenter här som fick uppleva två vitt skilda sidor av biblioteksarbetet.
Förmiddag: Ruschen! Klass 6a och 6b från Mariebergsskolan var här på bokprat. På vintrarna är det härligt att dra för draperierna till vår sago/bokpratshörna och tända ljus för att komma till ro. Men när jag försöker göra annorlunda till våren vill inte eleverna det, de vill fortfarande att vi drar för och tänder ljus. Kanske är det vilsamt, och lättare att lyssna i den miljön.
Förra terminen skrev en student sin c-uppsats om bokprat utifrån elevernas synvinkel. Hon gjorde intervjuer med elever i femman som just varit på bokprat här på Mariehemsbiblioteket. Det var mycket värdefullt för mig att ta del av den informationen. Det var positivt gensvar från eleverna, som tycks ta till sig och komma ihåg en överraskande stor del av vad de hört. Uppsatsen heter En utvärdering av bokprat på Mariehemsbiblioteket och författaren heter Maria Forsgren. Jag skickar den gärna om någon är intresserad.
Lunch: elever kommer och lånar, mängder av manga är det just nu. Man får bråka lite lagom om glassintag på biblioteket och skor i soffan, men i stort är eleverna väldigt trevliga. Jag tror studenterna tyckte det också.
Eftermiddag: sol, värme och lugn. Då får vi ta tag i högarna som byggts upp under dagen, fulla bokvagnar, bokpratsböcker som ligger över hela skrivbordet. Medieinköpen från BTJ-listan Allmänheten som lånar sommarläsningen. Och skriva blogg.
Förmiddag: Ruschen! Klass 6a och 6b från Mariebergsskolan var här på bokprat. På vintrarna är det härligt att dra för draperierna till vår sago/bokpratshörna och tända ljus för att komma till ro. Men när jag försöker göra annorlunda till våren vill inte eleverna det, de vill fortfarande att vi drar för och tänder ljus. Kanske är det vilsamt, och lättare att lyssna i den miljön.
Förra terminen skrev en student sin c-uppsats om bokprat utifrån elevernas synvinkel. Hon gjorde intervjuer med elever i femman som just varit på bokprat här på Mariehemsbiblioteket. Det var mycket värdefullt för mig att ta del av den informationen. Det var positivt gensvar från eleverna, som tycks ta till sig och komma ihåg en överraskande stor del av vad de hört. Uppsatsen heter En utvärdering av bokprat på Mariehemsbiblioteket och författaren heter Maria Forsgren. Jag skickar den gärna om någon är intresserad.
Lunch: elever kommer och lånar, mängder av manga är det just nu. Man får bråka lite lagom om glassintag på biblioteket och skor i soffan, men i stort är eleverna väldigt trevliga. Jag tror studenterna tyckte det också.
Eftermiddag: sol, värme och lugn. Då får vi ta tag i högarna som byggts upp under dagen, fulla bokvagnar, bokpratsböcker som ligger över hela skrivbordet. Medieinköpen från BTJ-listan Allmänheten som lånar sommarläsningen. Och skriva blogg.
Ersängskolans bibliotek
Morgontimmen
Jag börjar jobba halv åtta. Jag öppnar biblioteket halv nio. Det är i praktiken den enda sk 'inre tjänst' som en skolbibliotekarie har råd med: ett skolbibliotek ska med rätta vara öppet hela skoldagen.
Under den timmen ska hinnas:
-bokuppställning
-vittja mailboxen (den måste bearbetas under resten av dagen också)
-katalogisering (samt stämpla, plasta, sätta signum på)
-skylta om
-bokuppställning
-ev förberedelser inför bokprat
-allmän städning
Det är en underbar timme, en mysig timme! Att få krypa in i sitt lilla bibliotek, öppna fönstret och lukta på gräs och lyssna på fåglarna medan jag drar runt bokvagnen. Då den första eleven vill in är klockan bara fem över åtta, men visst kan vi bjuda på en mjukstart för honom med VK i soffan.
Dagen är ung, man vet aldrig vad den bär med sig. Det känns roligt och spännande. Vilken ynnest att ha ett sådant här jobb!
Jag börjar jobba halv åtta. Jag öppnar biblioteket halv nio. Det är i praktiken den enda sk 'inre tjänst' som en skolbibliotekarie har råd med: ett skolbibliotek ska med rätta vara öppet hela skoldagen.
Under den timmen ska hinnas:
-bokuppställning
-vittja mailboxen (den måste bearbetas under resten av dagen också)
-katalogisering (samt stämpla, plasta, sätta signum på)
-skylta om
-bokuppställning
-ev förberedelser inför bokprat
-allmän städning
Det är en underbar timme, en mysig timme! Att få krypa in i sitt lilla bibliotek, öppna fönstret och lukta på gräs och lyssna på fåglarna medan jag drar runt bokvagnen. Då den första eleven vill in är klockan bara fem över åtta, men visst kan vi bjuda på en mjukstart för honom med VK i soffan.
Dagen är ung, man vet aldrig vad den bär med sig. Det känns roligt och spännande. Vilken ynnest att ha ett sådant här jobb!
Umedalens bibliotek, Västangård
Spöken och hemska monster!På förmiddagen har vi haft spökjakt på biblioteket. Det gäller att hitta de allra hemskaste spökhistorierna tycker killarna i tvåan. Sånt som har hänt på riktigt. Inga barnsliga. Tugga på lik blir bra och Varning! Läskigt! Dan Höjers samlingar med spökhistorier från hela Sverige duger till en åttaåring och en lättläst version av Frankensteins monster blir det nästan dragkamp om.
Tjejerna i nian vill ha böcker om samer. Vi plockar fram allt vi har. De får sitta i biblioteket och jobba. Vi gör ofta så när det är en hel klass som skall fördjupningsarbeta i ett ämne att de får dela på alla böcker som finns så det räcker åt alla. De får alltså inte låna med sig utan de sitter på biblioteket och arbetar med sina uppgifter. Vi har gott om platser - en klass ryms gott och väl kring bord och datorer.
Som skolbibliotekarie är jag också webbansvarig för vår hemsida. Bildläraren Lena kommer ned och berättar att en av våra elever har vunnit tredje pris i en teckningstävling. Prisutdelning på Kulturnatta, lördag kl 2. Läs mer om tävlingen! Jag tar med Sara som hon heter ut i grönskan och tar några fina kort och lägger ut på vår hemsida. Vi har också en vägg där vi sätter upp alla våra linslusar - allt som skrivs i lokalpressen om vår skola och om elever. Det handlar om idrott, läseprojekt, Västangårdsfesten mm.
onsdag 19 maj 2010
Umedalens bibliotek, Västangård
"Kill your darlings!"
Det är så skönt när det är varmt och soligt - då har vi dörren öppen direkt ut till nyss utslagna björkar och gräsmattor. Det är fördelen med att ha ett bibliotek med utgång direkt till gården. Vår skolgård är så fin - grön med Skulpturparkens fantastiska konst överallt. Elever och lärare sitter ute i gräset och njuter. Ändå springs det in och ut hela tiden. Vi har ju även öppet för allmänheten så allt rullar på. En praktikant från Bibliotekshögskolan pryar hos oss idag. Det blir många intressanta diskussioner och frågor. Viktigt att få lyfta vikten av skolbibliotek till nya färska studenter men även nyttigt för oss att få lyssna till allt nytt som dagens studenter får ta till sig.
Idag passar vi på att gallra i barnbiblioteket. Det är ett grannlaga arbete. Här gäller det att ha tungan rätt i mun och våga "kill your darlings"! Vi vill absolut inte ha gamla böcker som ingen läser på hyllorna. Går just nu en medieplaneringskurs på universitetet - därför ger jag mig hän i gallringen. Har en bok inte rört sig på länge länge så får man fundera - är det en för bra bok att gallra kanske vi måste lyfta fram den igen. Prata och visa och berätta. Kanske är det en bok med "klassikerstatus". Är Agaton Sax en sådan modern klassiker? Böckerna om Silas? Nej, iväg med dem och fram med nytt och fräscht. Men några gamla godingar får stå kvar. Vi har en särskild hylla för "di gamle". Där trängs Pelle Svanslös med Teskedsgumman och Milly Molly Mandy.
Vår vaktmästare Åke kommer ned med ett bord vi gör i ordning för försäljning för gamla trotjänare. 5 kr boken! Alltid finns det någon nostalgisk mamma eller pappa som vill ha en gammal utgåva av Ture Sventon! Men vi kompletterar också med nya gamla titlar. Köpte 4 nya böcker om Mumintrollet. Han fyller ju 65 i år! En trasig Madicken fick rivas och slängas - men en ny införskaffades direkt. Luftigt på hyllorna igen, allt det nya syns bättre och plats för skyltning. Man känner sig så nöjd!
Det är så skönt när det är varmt och soligt - då har vi dörren öppen direkt ut till nyss utslagna björkar och gräsmattor. Det är fördelen med att ha ett bibliotek med utgång direkt till gården. Vår skolgård är så fin - grön med Skulpturparkens fantastiska konst överallt. Elever och lärare sitter ute i gräset och njuter. Ändå springs det in och ut hela tiden. Vi har ju även öppet för allmänheten så allt rullar på. En praktikant från Bibliotekshögskolan pryar hos oss idag. Det blir många intressanta diskussioner och frågor. Viktigt att få lyfta vikten av skolbibliotek till nya färska studenter men även nyttigt för oss att få lyssna till allt nytt som dagens studenter får ta till sig.
Idag passar vi på att gallra i barnbiblioteket. Det är ett grannlaga arbete. Här gäller det att ha tungan rätt i mun och våga "kill your darlings"! Vi vill absolut inte ha gamla böcker som ingen läser på hyllorna. Går just nu en medieplaneringskurs på universitetet - därför ger jag mig hän i gallringen. Har en bok inte rört sig på länge länge så får man fundera - är det en för bra bok att gallra kanske vi måste lyfta fram den igen. Prata och visa och berätta. Kanske är det en bok med "klassikerstatus". Är Agaton Sax en sådan modern klassiker? Böckerna om Silas? Nej, iväg med dem och fram med nytt och fräscht. Men några gamla godingar får stå kvar. Vi har en särskild hylla för "di gamle". Där trängs Pelle Svanslös med Teskedsgumman och Milly Molly Mandy.Vår vaktmästare Åke kommer ned med ett bord vi gör i ordning för försäljning för gamla trotjänare. 5 kr boken! Alltid finns det någon nostalgisk mamma eller pappa som vill ha en gammal utgåva av Ture Sventon! Men vi kompletterar också med nya gamla titlar. Köpte 4 nya böcker om Mumintrollet. Han fyller ju 65 i år! En trasig Madicken fick rivas och slängas - men en ny införskaffades direkt. Luftigt på hyllorna igen, allt det nya syns bättre och plats för skyltning. Man känner sig så nöjd!
Bräntbergsskolan
Bokjury-yra!!
Vi har två läseklubbar på Mariehemsbiblioteket, en för mellan- och en för högstadiet. Hela vintern har vi läst och tipsat varandra om böcker, för att till slut rösta på 2009 års bästa barn- eller ungdomsbok. Vi har alltså jobbat med Bokjuryn.
Idag tog vi högstadiegruppen med oss till Umeå Folkets hus och den stora prisutdelningen som just i år hålls i Umeå. 400 elever med medföljande vuxna höll stämningen på topp. Det var festligt, glammigt och oliiidligt spännande! Efteråt var det mingel och autografjagande i Freja.
Två av våra ungdomar blev intervjuade av SVT, så det blir spännande att se Kulturnyheterna ikväll!
Läs mer om Bokjuryn och se vilka som vann här: http://www.barnensbibliotek.se/Bokjury/Vinnare2009/tabid/901/Default.aspx
Vi har två läseklubbar på Mariehemsbiblioteket, en för mellan- och en för högstadiet. Hela vintern har vi läst och tipsat varandra om böcker, för att till slut rösta på 2009 års bästa barn- eller ungdomsbok. Vi har alltså jobbat med Bokjuryn.
Idag tog vi högstadiegruppen med oss till Umeå Folkets hus och den stora prisutdelningen som just i år hålls i Umeå. 400 elever med medföljande vuxna höll stämningen på topp. Det var festligt, glammigt och oliiidligt spännande! Efteråt var det mingel och autografjagande i Freja.
Två av våra ungdomar blev intervjuade av SVT, så det blir spännande att se Kulturnyheterna ikväll!
Läs mer om Bokjuryn och se vilka som vann här: http://www.barnensbibliotek.se/Bokjury/Vinnare2009/tabid/901/Default.aspx
Ersängskolans bibliotek
Bokprat - att öppna boken för eleven och skapa förförståelse
Bokprat i fyran om en timme, jag pratar om genrer idag. Det blir deckare, fantasy och kärlek samt tips på högläsning. En kopierad förstoring från Tam, tiggarpojken, ihopknytt med ett rött blankt band för att göra det lite mer spännande (fantasy) och en av våra mest lästa böcker i biblioteket, Guinnes rekordbok (högläsning: Min första världssensation) hänger med för att inspirera.
Jag tenderar att bli filosofisk när det gäller termen 'bokprat'. För vad i hela friden är ett sådant? Det kan vara kort, långt, handla om få eller många böcker, man kan ta med sig attribut eller inte, dra bakgrundsinformation, samtala med eleverna om böckerna man har med sig, läsa högt, fokusera på en enda genre eller blanda hejvilt osv. Vi erbjuder alla klasser minst ett men helst flera varje år, alla i anslutning till ett arbetområde (andra världskriget, minoriteter, läsveckor, författarbesök mm).
Och på tal om bokprat: jag går just nu en kurs på universitetet som heter "Barnbibliotekets roll i samhället". Där träffs skolbibliotekarier, barnbibliotekarier och studenter. Sist vi sågs gick diskussionerna heta, då hade nämligen en barnbibliotekarie (som alltså jobbar på ett filialbibliotek) kommit fram till att bokprat "inte spelar någon roll", dem kan man både ha och mista. Och det särskilt när det gällde skolan - lärarna slipper planera en lektion och lastar över sitt jobb på en bibliotekarie! Va? Så FEL det kan bli. Detta blir istället ett paradexempel på hur skolan och kulturen krockar så att det dundrar!
Direkt förstår man att det handlar om en barnbibliotekarie som inte är insatt i skolans värld det minsta. Hon menade nämligen att lärarna bara slet tag i en klass som befann sig "mellan jobb", placerade dem i biblioteket och sedan lät den lyssna på en bibliotekarie (som hade läst en massa böcker för att göra ett bra jobb). Sedan, menade hon, släppte läraren allt, tackade för en skön stund och drog iväg klassen tillbaka till skolan igen.
Om det istället finns en SKOLbibliotekarie, placerad i skolan och med på allt som händer där och därefter ser till att anpassa och erbjuda efter detta: DÅ spelar bokprat roll. Då finns ingenting som slitits ur sitt sammanhang, då har SKOLbibliotekarien planerat jobbet med läraren i fråga, då vet SKOLbibliotekarien på vilken nivå eleverna befinner sig rent lästekniskt och dessutom ungefär vad de har läst tidigare. Då hjälps lärare och bibliotekarie åt att maximera bokpratet. Som alltså.
Spelar roll.
Bokprat i fyran om en timme, jag pratar om genrer idag. Det blir deckare, fantasy och kärlek samt tips på högläsning. En kopierad förstoring från Tam, tiggarpojken, ihopknytt med ett rött blankt band för att göra det lite mer spännande (fantasy) och en av våra mest lästa böcker i biblioteket, Guinnes rekordbok (högläsning: Min första världssensation) hänger med för att inspirera.
Jag tenderar att bli filosofisk när det gäller termen 'bokprat'. För vad i hela friden är ett sådant? Det kan vara kort, långt, handla om få eller många böcker, man kan ta med sig attribut eller inte, dra bakgrundsinformation, samtala med eleverna om böckerna man har med sig, läsa högt, fokusera på en enda genre eller blanda hejvilt osv. Vi erbjuder alla klasser minst ett men helst flera varje år, alla i anslutning till ett arbetområde (andra världskriget, minoriteter, läsveckor, författarbesök mm).
Och på tal om bokprat: jag går just nu en kurs på universitetet som heter "Barnbibliotekets roll i samhället". Där träffs skolbibliotekarier, barnbibliotekarier och studenter. Sist vi sågs gick diskussionerna heta, då hade nämligen en barnbibliotekarie (som alltså jobbar på ett filialbibliotek) kommit fram till att bokprat "inte spelar någon roll", dem kan man både ha och mista. Och det särskilt när det gällde skolan - lärarna slipper planera en lektion och lastar över sitt jobb på en bibliotekarie! Va? Så FEL det kan bli. Detta blir istället ett paradexempel på hur skolan och kulturen krockar så att det dundrar!
Direkt förstår man att det handlar om en barnbibliotekarie som inte är insatt i skolans värld det minsta. Hon menade nämligen att lärarna bara slet tag i en klass som befann sig "mellan jobb", placerade dem i biblioteket och sedan lät den lyssna på en bibliotekarie (som hade läst en massa böcker för att göra ett bra jobb). Sedan, menade hon, släppte läraren allt, tackade för en skön stund och drog iväg klassen tillbaka till skolan igen.
Om det istället finns en SKOLbibliotekarie, placerad i skolan och med på allt som händer där och därefter ser till att anpassa och erbjuda efter detta: DÅ spelar bokprat roll. Då finns ingenting som slitits ur sitt sammanhang, då har SKOLbibliotekarien planerat jobbet med läraren i fråga, då vet SKOLbibliotekarien på vilken nivå eleverna befinner sig rent lästekniskt och dessutom ungefär vad de har läst tidigare. Då hjälps lärare och bibliotekarie åt att maximera bokpratet. Som alltså.
Spelar roll.
Ersängskolans bibliotek
Vimsigt och skrattigt och lite nervöst!
Femmorna är på besök idag, de som blir våra nya sexor till hösten. Våra äldre elever guidar runt på skolan. Somliga tar sin uppgift på stort allvar:
"Om man kollar på sidorna här ser man vart böcker står, typ om man vill ha om uppfinnare, då kollar man här"...
Andra grupper blåser förbi i korridoren, jag hinner inte ens se vem det är som visar runt:
"Här är bibblan och där finns det datorer!"
Femmorna är på besök idag, de som blir våra nya sexor till hösten. Våra äldre elever guidar runt på skolan. Somliga tar sin uppgift på stort allvar:
"Om man kollar på sidorna här ser man vart böcker står, typ om man vill ha om uppfinnare, då kollar man här"...
Andra grupper blåser förbi i korridoren, jag hinner inte ens se vem det är som visar runt:
"Här är bibblan och där finns det datorer!"
2 bibliotek
Söka, välja och värdera...I skolbiblioteket finns det varje dag tillfälle att diskutera och vägleda elever (och personal!) i den processen - ibland extra roligt som när några 9:or väntade i kö till kopieringsmaskinen. En kille tog fram en bok om dinosaurier, slog upp en sida och tittade mycket noga på bilden. Här var det alla olika sorters dinosaurier, bredvid varandra i en skog av ormbunkar (eller något liknande...), han vände sig till mig och sa "du Åsa, alltså stor chans att alla dinosaurier ställer upp sig på rad så här i skogen...på samma bild...i en enda lång rad...hur kan det vara så i den här boken???". Ett exempel på kritiskt tänkande! Och sedan hade vi en kul diskussion om dinosaurieböcker!
tisdag 18 maj 2010
Ersängskolans bibliotek
Nyckeltal i skolbibliotek?
Som skolbibliotekarie är det till att ständigt och jämt motivera sin verksamhet. Skolbibliotek (och skolbibliotekarier) är lätta att spara på. Ofta hänger en bra verksamhet på en person (eller kanske på två: en fackutbildad bibliotekarie och en skolledare, den första existerar tack vare den senares insikter i ett skolbiblioteks förtjänster för resten av skolan). Ingen lag är tydlig omkring skolbibliotek. Inga kursplaner heller.
Då ett skolbibliotek (som jag ser det) är något som är helt avhängigt den övriga skolan och ska spegla dess arbetssätt och inriktning, kan ett skolbibliotek se väldigt annorlunda ut. Det är både en styrka och en brist.
Folkbibliotek har egna sätt att mäta sin verksamhet på. Dessa mätningar ligger sedan som grund för fortsatta anslag, utvecklingområden osv. Skolbibliotek har inga säkra nyckeltal att använda. Det kan dels bero på att ingen hittills har ansvarat för att mäta oss regelbundet (Kulturrådet har gjort två stora mätningar av skolbiblioteksstatistik, den första för nästan tio år sedan men då var svarsfrekvensen väldigt låg, den senaste gången 2008 då svarsfrekvensen var bättre men tyvärr var resultatet nedslående) men också för att det är svårt att greppa hur vi ska mäta:
-ett bokprat?
-en guidning till information till en hel klass? (Blir ytligt kanske?)
-en guidning till information till en enskild elev? (Tar så mycket längre tid men blir djupare?)
-skillnaden mellan att hitta "rätt bok till rätt elev vid rätt tillfälle" och att hantera en skolas alla läromedel?
-att under en dag ha två hundra besökare men kanske bara fyrtio utlån?
-med flera arbetsuppgifter som vi varje dag utför ?
Men nu kommer det en ny skollag! Och nu är skolbiblioteken inskrivna i den! Skolinspektionen kommer förhoppningsvis att även granska skolbiblioteken och därmed sätta press på allas våra rektorer.
Frågan är om den nya skollagen har tänder tillräckligt för att bita ifrån när det verkligen gäller?
Som skolbibliotekarie är det till att ständigt och jämt motivera sin verksamhet. Skolbibliotek (och skolbibliotekarier) är lätta att spara på. Ofta hänger en bra verksamhet på en person (eller kanske på två: en fackutbildad bibliotekarie och en skolledare, den första existerar tack vare den senares insikter i ett skolbiblioteks förtjänster för resten av skolan). Ingen lag är tydlig omkring skolbibliotek. Inga kursplaner heller.
Då ett skolbibliotek (som jag ser det) är något som är helt avhängigt den övriga skolan och ska spegla dess arbetssätt och inriktning, kan ett skolbibliotek se väldigt annorlunda ut. Det är både en styrka och en brist.
Folkbibliotek har egna sätt att mäta sin verksamhet på. Dessa mätningar ligger sedan som grund för fortsatta anslag, utvecklingområden osv. Skolbibliotek har inga säkra nyckeltal att använda. Det kan dels bero på att ingen hittills har ansvarat för att mäta oss regelbundet (Kulturrådet har gjort två stora mätningar av skolbiblioteksstatistik, den första för nästan tio år sedan men då var svarsfrekvensen väldigt låg, den senaste gången 2008 då svarsfrekvensen var bättre men tyvärr var resultatet nedslående) men också för att det är svårt att greppa hur vi ska mäta:
-ett bokprat?
-en guidning till information till en hel klass? (Blir ytligt kanske?)
-en guidning till information till en enskild elev? (Tar så mycket längre tid men blir djupare?)
-skillnaden mellan att hitta "rätt bok till rätt elev vid rätt tillfälle" och att hantera en skolas alla läromedel?
-att under en dag ha två hundra besökare men kanske bara fyrtio utlån?
-med flera arbetsuppgifter som vi varje dag utför ?
Men nu kommer det en ny skollag! Och nu är skolbiblioteken inskrivna i den! Skolinspektionen kommer förhoppningsvis att även granska skolbiblioteken och därmed sätta press på allas våra rektorer.
Frågan är om den nya skollagen har tänder tillräckligt för att bita ifrån när det verkligen gäller?
Ersängskolans bibliotek
Gårdagens personalkonferens höll skolutvecklingsgruppen 'Infokomp' (två skolbibliotekarier, fyra lärare) i. Vi är på Ersäng inne på andra året av tre med det prioriterade området informationskompetens, helt i riktlinje med för- och grundskolenämndens mål. Igår var det dags för personalen att få inloggning till Internetguiden, en tjänst vi börjat prenumerera på.
Dessutom passade en av lärarna i gruppen på att visa hur hon använder sig av sitt Google-konto för att hantera sin e-post bl a. Mycket smidigt om man t ex vill ta med sig sina favoriter oavsett vid vilken dator man sitter och jobbar.
En härlig syn med femtio lärare, skönt tillbakalutade i fåtöljer och soffor, intensivt upptagna med ämneskataloger i sina egna laptops!
Dessutom passade en av lärarna i gruppen på att visa hur hon använder sig av sitt Google-konto för att hantera sin e-post bl a. Mycket smidigt om man t ex vill ta med sig sina favoriter oavsett vid vilken dator man sitter och jobbar.
En härlig syn med femtio lärare, skönt tillbakalutade i fåtöljer och soffor, intensivt upptagna med ämneskataloger i sina egna laptops!
Ersängskolans bibliotek
Efter ett intensivt läsprojekt (tvåorna och en av våra nior) finns nu en utställning på temat "Ett minne blott" att beskåda på Ersbodabiblioteket.
Det har varit många träffar för att få en egen läs-kompis, en bokbundis, att läsa för, lyssna på, diskutera med och utvecklas som läsare tillsammans med. Det har varit en händelserikt år med många fniss. Tvåorna har gått in i projektet med själ och hjärta, medan niorna tålmodigt och allvetande hållit handen, följt på toa, hållit ordning och tränat på inlevelse under högläsning - och samtidigt blivit förebilder inom läsning.
Och på tal om vuxna och böcker: om barn inte ser vuxna läsa böcker - hur ska de då få läsande förebilder? Det betonas också under de schemalagda lässtunderna på skolan: läraren ska också sitta med en bok i handen (inte ringa telefonsamtal, inte bläddra i en tidning, inte rätta prov osv). Det är en markering: LÄSNING ÄR VIKTIGT.
Vi har hållit till i skolbiblioteket och i våra klassrum, i teaterrummet på skolan och i naturen (under fotoworkshopen inför utställningen). Det har också varit drama och utbildning, allt med stöd från Kulturstorm.
Det har varit många träffar för att få en egen läs-kompis, en bokbundis, att läsa för, lyssna på, diskutera med och utvecklas som läsare tillsammans med. Det har varit en händelserikt år med många fniss. Tvåorna har gått in i projektet med själ och hjärta, medan niorna tålmodigt och allvetande hållit handen, följt på toa, hållit ordning och tränat på inlevelse under högläsning - och samtidigt blivit förebilder inom läsning.
Och på tal om vuxna och böcker: om barn inte ser vuxna läsa böcker - hur ska de då få läsande förebilder? Det betonas också under de schemalagda lässtunderna på skolan: läraren ska också sitta med en bok i handen (inte ringa telefonsamtal, inte bläddra i en tidning, inte rätta prov osv). Det är en markering: LÄSNING ÄR VIKTIGT.
Vi har hållit till i skolbiblioteket och i våra klassrum, i teaterrummet på skolan och i naturen (under fotoworkshopen inför utställningen). Det har också varit drama och utbildning, allt med stöd från Kulturstorm.
Umedalens bibliotek, Västangård
När man börjar läsa böcker på engelska ......
Idag har allt rullat på som vanligt. Religionsböcker har lånats ut. Sista rycket. Snart skall betygen sättas. De yngre eleverna vill ha böcker på engelska. Inte lätt när man skall börja läsa skönlitteratur på engelska. Inte för tjocka böcker men ändå spännande. Inte för barnsliga och inte för många svåra ord. Framsidan måste se inbjudande ut.
Det är viktigt med framsidor. Vi har jobbat med Barns smak i både mellanstadiet och högstadiet. Vi väljer ut ca 10 nya böcker och barnen får rösta på dels framsidorna, dels lyssna på "börjorna". Sen får de läsa de vinnande titlarna och efteråt har vi boksamtal kring böckerna. Var de så bra som ni trodde med utgångspunkt från bild och inledande text? Hur väljer barn böcker? Ja, framsidan är en viktig faktor, baksidestexten, vad som är hett och inne och omtalat i media, vem författaren är, en titel som väcker nyfikenhet, vad kompisar tipsar om och vad vi bibliotekarier tipsar och bokpratar kring. Ett bra bokprat kan få barn och ungdomar att låna bra och spännande böcker där framsidan kanske är mindre lyckad. (Läs om Barns smak)
Det är spännande med engelska böcker. Vi har köpt in en hel del som inte finns översatt till svenska. Då är det viktigt att hjälpa dem bland hyllorna och berätta lite om titlarna.
Idag har allt rullat på som vanligt. Religionsböcker har lånats ut. Sista rycket. Snart skall betygen sättas. De yngre eleverna vill ha böcker på engelska. Inte lätt när man skall börja läsa skönlitteratur på engelska. Inte för tjocka böcker men ändå spännande. Inte för barnsliga och inte för många svåra ord. Framsidan måste se inbjudande ut.
Det är viktigt med framsidor. Vi har jobbat med Barns smak i både mellanstadiet och högstadiet. Vi väljer ut ca 10 nya böcker och barnen får rösta på dels framsidorna, dels lyssna på "börjorna". Sen får de läsa de vinnande titlarna och efteråt har vi boksamtal kring böckerna. Var de så bra som ni trodde med utgångspunkt från bild och inledande text? Hur väljer barn böcker? Ja, framsidan är en viktig faktor, baksidestexten, vad som är hett och inne och omtalat i media, vem författaren är, en titel som väcker nyfikenhet, vad kompisar tipsar om och vad vi bibliotekarier tipsar och bokpratar kring. Ett bra bokprat kan få barn och ungdomar att låna bra och spännande böcker där framsidan kanske är mindre lyckad. (Läs om Barns smak)
Det är spännande med engelska böcker. Vi har köpt in en hel del som inte finns översatt till svenska. Då är det viktigt att hjälpa dem bland hyllorna och berätta lite om titlarna.
Mariehemsskolans bibliotek
Mariehemsskolan håller på att renoveras och i höst kommer den förhoppningsvis att vara som ny. Skolbiblioteket har bytt lokal och ligger nu mitt i skolan, under personalrummet.
Det har varit ett stort arbete att gallra och packa det gamla beståndet, och spännande att vara med i processen för det nya. I samarbete med arkitekterna har vi strävat efter att bygga upp ett bibliotek för verksamhet:
- Luftigt, men ändå med gott om hyllplats
- Låga hyllor som barnen når till, som man kan se över och som släpper fram ljuset
- Avskilda arbetsplatser för enskilda och grupp
- Datorplatser
- Plats för skyltning
- Anslutande grupprum med soffor för bokprat och läsning
- Projektor i taket med duk för filmvisning och undervisning i informationssökning och källkritik.
Mycket ska få plats på liten yta, så det gäller att tänka efter före!
Mitt i arbetet kom beskedet att vi får bibliotekssystemet FreeLib till bl.a Marie skolområde. Efter olika lösningar med kortkataloger eller andra gamla system måste det bli ett lyft!
När det väl är gjort ...
Det har varit ett stort arbete att gallra och packa det gamla beståndet, och spännande att vara med i processen för det nya. I samarbete med arkitekterna har vi strävat efter att bygga upp ett bibliotek för verksamhet:
- Luftigt, men ändå med gott om hyllplats
- Låga hyllor som barnen når till, som man kan se över och som släpper fram ljuset
- Avskilda arbetsplatser för enskilda och grupp
- Datorplatser
- Plats för skyltning
- Anslutande grupprum med soffor för bokprat och läsning
- Projektor i taket med duk för filmvisning och undervisning i informationssökning och källkritik.
Mycket ska få plats på liten yta, så det gäller att tänka efter före!
Mitt i arbetet kom beskedet att vi får bibliotekssystemet FreeLib till bl.a Marie skolområde. Efter olika lösningar med kortkataloger eller andra gamla system måste det bli ett lyft!
När det väl är gjort ...
Bilden är tagen av Christer Holmqvist och är inte från Mariehemsskolan, som ännu är en byggarbetsplats ...
Hagaskolan
Nu har det snart gått två veckor sedan jag började jobba på Hagaskolan och jag trivs mycket bra på mina nya arbetsplats, i det fina biblioteket!
Efter en fullmatad förmiddag har eftermiddagen startat i ett relativt lugnt tempo och jag har passat på att förbereda ett par bokprat inför skolans kommande temavecka. Under temaveckan kan eleverna nämligen välja "Läsecirkel i skönlitteratur". "Här får alla bokslukare möjligheten att bilda en grupp. Tyngdpunkten kommer att vara att läsa skönlitteratur, koppla av och ha det underbart. Vi avslutar veckan med att göra en utställning om författarna och böckerna vi läst." Det kommer säkerligen att bli en höjdarvecka för alla "bokslukare"!
/Rebecca
Efter en fullmatad förmiddag har eftermiddagen startat i ett relativt lugnt tempo och jag har passat på att förbereda ett par bokprat inför skolans kommande temavecka. Under temaveckan kan eleverna nämligen välja "Läsecirkel i skönlitteratur". "Här får alla bokslukare möjligheten att bilda en grupp. Tyngdpunkten kommer att vara att läsa skönlitteratur, koppla av och ha det underbart. Vi avslutar veckan med att göra en utställning om författarna och böckerna vi läst." Det kommer säkerligen att bli en höjdarvecka för alla "bokslukare"!
/Rebecca
Marie skolområde: källkritik
"Så kan någon ge mig ett förslag på en bra informationskälla?" frågar jag Berghemsskolans femmor, efter att ha förklarat begreppet för dem.
De första två svaren blir - som vanligt - Wikipedia och Google. Förvisso utmärkta källor till information, men bara om man har formulerat frågan på ett bra sätt. Om man vet hur man sovrar, värderar, jämför och dubbelkollar. Vi måste hjälpa eleverna till en sund vaksamhet på nätet, så de inte googlar vilse eller går på i och för sig sällsynta men dock förekommande Wikipedia-nitar.
Bra exempel på detta finns här:
http://web.comhem.se/mozart/ (googlefälla)
http://beakid.se/sydostran.jpg
(hur det kan gå om man litar för blint på Wikipedia)
Att lära eleverna källkritik är en stor utmaning och en av våra absolut viktigaste uppgifter i skolan idag. Bäst blir det om bibliotekarier och pedagoger jobbar tillsammans och mot samma mål. Sådant arbete pågår på många håll, men vi måste tillsammans ta steget fullt ut.
För att fritt citera vår guru i informationskompetens, Ross Todd: Vi får inte överge eleverna vid de kritiska tillfällen när de behöver hjälp att hitta och använda information. Todd understryker skolbibliotekariens roll i processen, vår kompetens behövs när eleverna står inför ett obegripligt berg av information som ska forceras. Men för att det ska fungera behövs förstås skälig bemanning på våra bibliotek.
Läs mer om Ross Todds kloka teorier här:
www.biblioteksforeningen.org/bbl/bbl2007/Biblioteksbladet_nr5_2007.pdf
En elev anger en alternativ informationskälla: mamma!
Bra idé, tycker jag, men kanske inte alltid helt vederhäftig ... :)
De första två svaren blir - som vanligt - Wikipedia och Google. Förvisso utmärkta källor till information, men bara om man har formulerat frågan på ett bra sätt. Om man vet hur man sovrar, värderar, jämför och dubbelkollar. Vi måste hjälpa eleverna till en sund vaksamhet på nätet, så de inte googlar vilse eller går på i och för sig sällsynta men dock förekommande Wikipedia-nitar.
Bra exempel på detta finns här:
http://web.comhem.se/mozart/ (googlefälla)
http://beakid.se/sydostran.jpg
(hur det kan gå om man litar för blint på Wikipedia)
Att lära eleverna källkritik är en stor utmaning och en av våra absolut viktigaste uppgifter i skolan idag. Bäst blir det om bibliotekarier och pedagoger jobbar tillsammans och mot samma mål. Sådant arbete pågår på många håll, men vi måste tillsammans ta steget fullt ut.
För att fritt citera vår guru i informationskompetens, Ross Todd: Vi får inte överge eleverna vid de kritiska tillfällen när de behöver hjälp att hitta och använda information. Todd understryker skolbibliotekariens roll i processen, vår kompetens behövs när eleverna står inför ett obegripligt berg av information som ska forceras. Men för att det ska fungera behövs förstås skälig bemanning på våra bibliotek.
Läs mer om Ross Todds kloka teorier här:
www.biblioteksforeningen.org/bbl/bbl2007/Biblioteksbladet_nr5_2007.pdf
En elev anger en alternativ informationskälla: mamma!
Bra idé, tycker jag, men kanske inte alltid helt vederhäftig ... :)
måndag 17 maj 2010
Umedalens bibliotek, Västangård
Fantasystafetten
Nu har vi äntligen bokat tid med författaren Julia Sandström till finalträff med fantasystafetten som åk 5 medverkat i. Hela vintern har femteklassare i länet skrivit var sitt kapitel i en fantasybok (Julia har skrivit första kapitlet och knutit ihop slutet).
Det har varit fantastiskt roligt. Den som hållit i projektet är Anna-Karin på Mediacenter. Vi har precis skrivit vårt kapitel före lovet. Vi delade in oss i grupper och varje grupp valde en "skrivare" och sen fogade vi ihop varje grupps idéer till en helhet.
Allt utspelar sig på ön Sildara (karta fick vi i början) där våra huvudpersoner, Wyvela och Pitra, råkar ut för att alla i byn försvinner och kvar finns bara några jättelika spår. Oj, så mycket spännande alla femteklassare hittat på. Vi hade mycket att gå igenom när det var vår tur. Hela tiden har jag samarbetat med deras fröken Britt och varje kapitel har vi högläst fram till att det var vår tur.
Nu kommer boken att tryckas och eleverna får nog var sitt ex och självklart skall man kunna låna på bibblan. Tänk att ha skrivit en hel bok! När Julia och Anna-Karin kommer blir det överraskningar. Läs mer här!
Ålidhemsskolan
Dockteaterprojektet för 6A och 6B närmar sig final!
Eleverna i 6A och 6B avslutar dockteaterprojektet som de arbetat med under vårterminen med att ha dockteaterföreställningar för barn i förskoleklassen och i förskolan. Platsen för föreställningarna är sagorummet på biblioteket.
Dockteaterprojektet är ett samarbete mellan ämnena svenska, bild, trä- och textilslöjd och skolbiblioteket. Science fiction, fantasy, sagor och rysare är några av de genrer som eleverna har valt som tema för sina föreställningar.
Jag och lärarna träffas för att planera tider och annat praktiskt för föreställningarna. Vi kommer fram till att ett genrep nog behövs. Gäller bara att hitta tider som funkar både för elever, personal och för förskolebarnen. Genrep får bli nu på onsdag och föreställningarna blir vecka 22 på tisdag och onsdag.
Dockteaterföreställningarna kommer att filmas för att sedan kunna lånas ut på biblioteket. Eventuellt ska förskolor kunna "låna" en live-föreställning med eleverna också, men det vet vi inte om det går att genomföra än. Vi får se vad som händer.
Eleverna i 6A och 6B avslutar dockteaterprojektet som de arbetat med under vårterminen med att ha dockteaterföreställningar för barn i förskoleklassen och i förskolan. Platsen för föreställningarna är sagorummet på biblioteket.
Dockteaterprojektet är ett samarbete mellan ämnena svenska, bild, trä- och textilslöjd och skolbiblioteket. Science fiction, fantasy, sagor och rysare är några av de genrer som eleverna har valt som tema för sina föreställningar.
Jag och lärarna träffas för att planera tider och annat praktiskt för föreställningarna. Vi kommer fram till att ett genrep nog behövs. Gäller bara att hitta tider som funkar både för elever, personal och för förskolebarnen. Genrep får bli nu på onsdag och föreställningarna blir vecka 22 på tisdag och onsdag.
Dockteaterföreställningarna kommer att filmas för att sedan kunna lånas ut på biblioteket. Eventuellt ska förskolor kunna "låna" en live-föreställning med eleverna också, men det vet vi inte om det går att genomföra än. Vi får se vad som händer.
Ålidhemsskolan
Bokprat för klass 4
Det är alltid roligt att träffa klass 4 på Ålidhemsskolan! Jag pustar ut efter ett intensivt pass med bokprat för ett gäng pratglada och engagerade elever.
Varannan måndag har klassen inbokade tider då jag träffar dem. Syftet är att öka elevernas läsvana och indirekt deras ordförråd och få dem att bli rutinerade biblioteksbesökare som vet hur de ska hitta i biblioteket. Jag och deras lärare planerar tillsammans vad som ska göras utifrån klassens behov.
Ibland besöker klassen biblioteket för att låna böcker och då hjälper jag dem på plats i biblioteket. De får också lära sig skillnaden mellan skönlitteratur och facklitteratur och hur böckerna är placerade i biblioteket. Ibland - som idag - besöker jag dem i klassrummet och då har jag med mig en hög böcker som jag berättar om. Böckerna får de sedan behålla i klassrummet.
Det är alltid roligt att träffa klass 4 på Ålidhemsskolan! Jag pustar ut efter ett intensivt pass med bokprat för ett gäng pratglada och engagerade elever.
Varannan måndag har klassen inbokade tider då jag träffar dem. Syftet är att öka elevernas läsvana och indirekt deras ordförråd och få dem att bli rutinerade biblioteksbesökare som vet hur de ska hitta i biblioteket. Jag och deras lärare planerar tillsammans vad som ska göras utifrån klassens behov.
Ibland besöker klassen biblioteket för att låna böcker och då hjälper jag dem på plats i biblioteket. De får också lära sig skillnaden mellan skönlitteratur och facklitteratur och hur böckerna är placerade i biblioteket. Ibland - som idag - besöker jag dem i klassrummet och då har jag med mig en hög böcker som jag berättar om. Böckerna får de sedan behålla i klassrummet.
Ålidhemsbiblioteket
Filmvisning Habib avsnitt 3 & 4 - på allmän begäran!
Inför författarbesöket med Douglas Foley visade vi tillsammans med Studieförbundet vuxenskolan de två första avsnitten av tv-serien Habib. Det blev väldigt lyckat med sagorummet fullt av popcornmumsande barn och ungdomar.
Efter ett lyckat författarbesök på Ålidhemsbiblioteket med denne fantastiskt rolige mr Foley fanns önskemål att visa fler avsnitt av Habib. Så därför kör vi samma vinnande koncept som förra gången med filmvisning och popcorn i sagorummet.
Umedalens bibliotek, Västangård
80 besök före lunch!
Vi har besöksräkning hela veckan. Vad gör man inte för statistiken! Den är viktig för oss. Vi noterar 80 besök före kl 11.00. Man hinner inte mycket mer än att hjälpa elever då. Just nu jobbar de med världens länder på mellanstadiet. Afrika är spännande - där finns så många länder man knappt hört talas om. Då är det bra med Länder i fickformat online - för en bra bok om Kongo eller Madagaskar finns inte för grundskoleelever.
En hel skolklass från Umeå Montessoriskola - förskoleklass-åk 1 på besök. Surrigt och nyfiket mellan hyllorna. Vi har ett lekbibliotek. Där hamnar flera sexåringar. Roligt att höra dem prata kring böcker. De låter precis som vi. "Du får bara låna i 4 veckor". "Den här boken är jäääääätebra!"
Idag har många elever från högstadiet suttit vid datorerna och jobbat. Vi har sex elevdatorer och två sökdatorer. De är ibland två elever vid varje dator. De hjälps åt när datorerna inte räcker till alla. Bra!
Lärarna har precis fått 25 ex Professionellt föräldrasamarbete. Vi lägger in arbetsex för lärarna att låna på sina arbetskort. Alla elever på högstadiet lånar även alla läromedel på sina lånekort.
Idag bara ett möte - med socialtjänsten på området. Tur - för som sagt - 80 besök kräver en bibliotekarie på plats.
Vi har besöksräkning hela veckan. Vad gör man inte för statistiken! Den är viktig för oss. Vi noterar 80 besök före kl 11.00. Man hinner inte mycket mer än att hjälpa elever då. Just nu jobbar de med världens länder på mellanstadiet. Afrika är spännande - där finns så många länder man knappt hört talas om. Då är det bra med Länder i fickformat online - för en bra bok om Kongo eller Madagaskar finns inte för grundskoleelever.
En hel skolklass från Umeå Montessoriskola - förskoleklass-åk 1 på besök. Surrigt och nyfiket mellan hyllorna. Vi har ett lekbibliotek. Där hamnar flera sexåringar. Roligt att höra dem prata kring böcker. De låter precis som vi. "Du får bara låna i 4 veckor". "Den här boken är jäääääätebra!"
Idag har många elever från högstadiet suttit vid datorerna och jobbat. Vi har sex elevdatorer och två sökdatorer. De är ibland två elever vid varje dator. De hjälps åt när datorerna inte räcker till alla. Bra!
Lärarna har precis fått 25 ex Professionellt föräldrasamarbete. Vi lägger in arbetsex för lärarna att låna på sina arbetskort. Alla elever på högstadiet lånar även alla läromedel på sina lånekort.
Idag bara ett möte - med socialtjänsten på området. Tur - för som sagt - 80 besök kräver en bibliotekarie på plats.
Umeås östra skolområden
Skolbiblioteksplan
Skolbibliotekarie Carina på Carlshöjdsskolan och jag träffas på Ålidhemsbiblioteket för att arbeta vidare med den skolbiblioteksplan som vi tillsammans med skolområdescheferna och filialbibliotekschefen håller på att utforma. Skolbiblioteksplanen ska styra skolbiblioteksverksamheten för Umeås östra skolområden - Ålidhem, Carlshöjd och Tomtebo, och innehålla mål och metoder för informationskompetens och för läs- språk- och skrivutveckling.
Dags för lunch och sen blir det mer bokprat.
Skolbibliotekarie Carina på Carlshöjdsskolan och jag träffas på Ålidhemsbiblioteket för att arbeta vidare med den skolbiblioteksplan som vi tillsammans med skolområdescheferna och filialbibliotekschefen håller på att utforma. Skolbiblioteksplanen ska styra skolbiblioteksverksamheten för Umeås östra skolområden - Ålidhem, Carlshöjd och Tomtebo, och innehålla mål och metoder för informationskompetens och för läs- språk- och skrivutveckling.
Dags för lunch och sen blir det mer bokprat.
Ålidhemsskolan
Idag kör klass 5 på Ålidhemsskolan igång med ett läsprojekt! Jag börjar dagen med att hälsa på dem i deras klassrum för att presentera de böcker som deras lärare och jag har valt ut utifrån elevernas olika intressen och läsvana. Lärare C har förberett klassen inför läsprojektet så de är taggade och redo.
Böckerna de ska läsa är:
Jävla Lucia av Mårten Melin
Ihop av Thomas Halling
Fågelfångarträdet av Torvald Sund
Den osynliga av Lise Indahl
Kartkatastrofen av Ingelin Angerborn
Jag önskar alla elever god läsning och tackar för mig. Nu tar läraren över och delar in klassen i grupper där varje grupp läser samma bok. När eleverna läst klart kommer de att ha boksamtal kring böckerna de läst. Det ska bli intressant att höra vad eleverna tycker om böckerna och hur läsprojektet har gått.
Böckerna de ska läsa är:
Jävla Lucia av Mårten Melin
Ihop av Thomas Halling
Fågelfångarträdet av Torvald Sund
Den osynliga av Lise Indahl
Kartkatastrofen av Ingelin AngerbornJag önskar alla elever god läsning och tackar för mig. Nu tar läraren över och delar in klassen i grupper där varje grupp läser samma bok. När eleverna läst klart kommer de att ha boksamtal kring böckerna de läst. Det ska bli intressant att höra vad eleverna tycker om böckerna och hur läsprojektet har gått.
Ersängskolans bibliotek
Ersängskolans biblioteks- och IT-råd
7/5 2010
Vi öppnade mötet och gick igenom förra minnesanteckningarna. Det Jenny skulle göra till denna gång var att kolla hur dyrt det var att köpa in musik för utlån till skolbiblioteket. Det visade sig vara jättedyrt, så dyrt att vi inte skulle ha råd med så mycket annat. Därför beslutar vi att inte göra det.
Jenny visar böckerna som Fredrik, vår fantasyexpert, har tipsat om: engelsk pocket av Terry Pratchett. När vi ändå pratar om inköp lämnar Frida in sitt förslag. Sandra och Madde lämnar sina nästa vecka. Fredrik lägger på ytterligare en titel på de pocketböcker vi hittills köpt.
Vi pratar också om filmade böcker, t ex den film som går på bio nu: Draktränaren. Den serien är skriven av Cressida Cowell.
Sandra tycker att det är svårt att hitta vampyrböckerna i skolbiblioteket. Hon föreslår därför en särskild hylla bara för vampyrböcker. Jenny tycker också att det är en bra idé, men föreslår att man kanske kan växla innehåll i den hyllan. Vi diskuterar hyll-namn: "Het läsning", "Innehyllan" t ex. Jenny ska försöka hinna med detta under sommarlovet.
Tack för det här året! Ni har varit jättebra att ha, vi har gjort kul grejer med era idéer. Om ni är sugna på att vara med nästa läsår också kan nu hålla utkik i skolbibliotekets fönster - där står hur ni ska göra för att anmäla er.
Jenny skrev
7/5 2010
Vi öppnade mötet och gick igenom förra minnesanteckningarna. Det Jenny skulle göra till denna gång var att kolla hur dyrt det var att köpa in musik för utlån till skolbiblioteket. Det visade sig vara jättedyrt, så dyrt att vi inte skulle ha råd med så mycket annat. Därför beslutar vi att inte göra det.
Jenny visar böckerna som Fredrik, vår fantasyexpert, har tipsat om: engelsk pocket av Terry Pratchett. När vi ändå pratar om inköp lämnar Frida in sitt förslag. Sandra och Madde lämnar sina nästa vecka. Fredrik lägger på ytterligare en titel på de pocketböcker vi hittills köpt.
Vi pratar också om filmade böcker, t ex den film som går på bio nu: Draktränaren. Den serien är skriven av Cressida Cowell.
Sandra tycker att det är svårt att hitta vampyrböckerna i skolbiblioteket. Hon föreslår därför en särskild hylla bara för vampyrböcker. Jenny tycker också att det är en bra idé, men föreslår att man kanske kan växla innehåll i den hyllan. Vi diskuterar hyll-namn: "Het läsning", "Innehyllan" t ex. Jenny ska försöka hinna med detta under sommarlovet.
Tack för det här året! Ni har varit jättebra att ha, vi har gjort kul grejer med era idéer. Om ni är sugna på att vara med nästa läsår också kan nu hålla utkik i skolbibliotekets fönster - där står hur ni ska göra för att anmäla er.
Jenny skrev
söndag 16 maj 2010
2 bibliotek
Afternoon Tea - som redovisning av "Engelskt bokprat för år 8". Egentligen hade jag och lärare E tänkt på en ny form av redovisning. Eleverna skulle dricka Afternoon Tea - med te, mördegskakor och ingefärsmarmelad - nu med tropisk värme känns det kanske inte riktigt lika lockande...Ska vi spara idén till höstterminen? Kollar med lärare E senare idag. Tropisk värme och te passar inte riktigt ihop, men jag har faktiskt en gång träffat på en receptionist på Cypern som ville dricka en "quick Lipton" och det var då minst +35 grader!
onsdag 12 maj 2010
Umedalens bibliotek, Västangård
Aboriginer och innuiter ......
Bibliotekarier kan allt! Jo, det tror både elever och lärare. "Om jag var med i postkodlotteriet skulle jag ringa dig om jag fick ringa en vän" sa en lärare idag. Bra betyg på kunskapsbredden de tror man besitter som skolbibliotekarie. Roligt! Man blir glad!
Lugnt på eftermiddagen - trodde jag! Då kom både ett brev från BUP som ville ha tips på böcker i svåra ämnen och ett brev från en av våra svenskalärare: finns det böcker om statslösa folk och minoriteter? Så innan jag går på ledighet så får jag väl försöka hitta allt jag kan om aboriginer, innuiter, maorier, samer, romer m fl.
Imorgon flygardag och "ryssvärme" på ingång.
Bibliotekarier kan allt! Jo, det tror både elever och lärare. "Om jag var med i postkodlotteriet skulle jag ringa dig om jag fick ringa en vän" sa en lärare idag. Bra betyg på kunskapsbredden de tror man besitter som skolbibliotekarie. Roligt! Man blir glad!
Lugnt på eftermiddagen - trodde jag! Då kom både ett brev från BUP som ville ha tips på böcker i svåra ämnen och ett brev från en av våra svenskalärare: finns det böcker om statslösa folk och minoriteter? Så innan jag går på ledighet så får jag väl försöka hitta allt jag kan om aboriginer, innuiter, maorier, samer, romer m fl.
Imorgon flygardag och "ryssvärme" på ingång.
2 bibliotek
Tegs Centralskola och Linblomman/Linneaskolan
-Fråga från mellanstadieelev: "den där boken om taxen som
inte är så lång" - jag ska ha den till fadderläsning (mellanstadiet
läser för sina yngre fadderelever) - och vi hittade bilderboken
Halvmetern!
-Fråga från högstadieelev: "finns det någon bild på Notre Dame här i biblioteket".
Vi hittade en bild i Bra böckers lexikon och i en bok om Frankrike. Eleven fick
själv upptäcka vilken nytta det är med att använda register och ledord.
Nu hittade hon två olika bilder - men de var inte riktigt bra, av någon anledning
visade de kyrkans baksida! Egentligen ville hon se bågarna på framsidan.
Nu lämnade vi tryckta källor, sökte på nätet och hittade en finfin bild att skriva ut...
Högstadiet igen: "hurra! det finns fler böcker av Douglas Foley"- jag lånar den här!
och jag också! sa tre kompisar... Douglas Foley besökte år 7 för några veckor
sedan. Det blev en enorm succé och alla böcker går åt som "smör i solsken".
Ute är det också solsken och snart dags för långhelg!
-Fråga från mellanstadieelev: "den där boken om taxen som
inte är så lång" - jag ska ha den till fadderläsning (mellanstadiet
läser för sina yngre fadderelever) - och vi hittade bilderboken
Halvmetern!
-Fråga från högstadieelev: "finns det någon bild på Notre Dame här i biblioteket".
Vi hittade en bild i Bra böckers lexikon och i en bok om Frankrike. Eleven fick
själv upptäcka vilken nytta det är med att använda register och ledord.
Nu hittade hon två olika bilder - men de var inte riktigt bra, av någon anledning
visade de kyrkans baksida! Egentligen ville hon se bågarna på framsidan.
Nu lämnade vi tryckta källor, sökte på nätet och hittade en finfin bild att skriva ut...
Högstadiet igen: "hurra! det finns fler böcker av Douglas Foley"- jag lånar den här!
och jag också! sa tre kompisar... Douglas Foley besökte år 7 för några veckor
sedan. Det blev en enorm succé och alla böcker går åt som "smör i solsken".
Ute är det också solsken och snart dags för långhelg!
Ersängskolans bibliotek
Jack the Ripper. Jag har inte hittat nåt!
Nu vidtar det obligatoriska intervjuandet. Eftersom jag varit med i planeringen av arbetet om historiska personer i 6A vet jag vad eleven ska ha. Men själv ska han ha formulerat lite frågor, funderat på hur han vill presentera arbetet och om han behöver några bilder.
Jag får veta hur mycket han vet om seriemördaren. Men det är inte så mycket, så vi tar reda på mer med hjälp av Internet: Jack the Ripper blev aldrig identifierad, även om misstänkta fanns. Däremot hittar vi bilder på några av offren (!) och dessutom, på London-polisens egna hemsida, en fotostatkopia på ett brev med offrets blodstänk! Mycket makabert, men eleven blir förtjust. Han ska presentera detta som en intervju med Jack the Ripper, han säger att han fick ett uppslag precis.
Vi diskuterar naturligtvis källkritik. På Ersängskolan har vi kommit en bit på väg med det stora jobbet att hjälpa eleverna till informationskompetens - men skillnaderna är stora mellan årskurs sex och årskurs nio! I jobbet med Jack the Ripper lärde vi oss att Wikipedia inte alltid är att lita på. Samt hur man tittar närmare på en webadress för att se om den är pålitlig (Londonpolisen).
Sedan blir det Florence Nightingale och Robert Oppenheimer. Det blir kast i tid och rum, för att inte tala om livsgärning. Bibliotekarier vet lite om mycket - och nu ännu mer shallow knowledge!
Nu vidtar det obligatoriska intervjuandet. Eftersom jag varit med i planeringen av arbetet om historiska personer i 6A vet jag vad eleven ska ha. Men själv ska han ha formulerat lite frågor, funderat på hur han vill presentera arbetet och om han behöver några bilder.
Jag får veta hur mycket han vet om seriemördaren. Men det är inte så mycket, så vi tar reda på mer med hjälp av Internet: Jack the Ripper blev aldrig identifierad, även om misstänkta fanns. Däremot hittar vi bilder på några av offren (!) och dessutom, på London-polisens egna hemsida, en fotostatkopia på ett brev med offrets blodstänk! Mycket makabert, men eleven blir förtjust. Han ska presentera detta som en intervju med Jack the Ripper, han säger att han fick ett uppslag precis.
Vi diskuterar naturligtvis källkritik. På Ersängskolan har vi kommit en bit på väg med det stora jobbet att hjälpa eleverna till informationskompetens - men skillnaderna är stora mellan årskurs sex och årskurs nio! I jobbet med Jack the Ripper lärde vi oss att Wikipedia inte alltid är att lita på. Samt hur man tittar närmare på en webadress för att se om den är pålitlig (Londonpolisen).
Sedan blir det Florence Nightingale och Robert Oppenheimer. Det blir kast i tid och rum, för att inte tala om livsgärning. Bibliotekarier vet lite om mycket - och nu ännu mer shallow knowledge!
tisdag 11 maj 2010
Umedalens bibliotek, Västangård
Hektisk dag på bibblan!
Pust!
Idag var det körigt. Först URAX-möte där vi efter alla frågor vi diskuterade fick se alla de läsplattor som vi sen skall turas om att titta på + att Inger (bibliotekschefen) varit i USA och köpt I-pad som vi nu får prova. Wow vad sugen man blir. Kolla själva!
Våra elever på högstadiet jobbar just nu kring vulkaner i NO - mycket på grund av allt som händer på Island just nu. Jag tycker det är jättebra när våra lärare knyter nutidsorienterande händelser till undervisningen. Jag lånade med några extra när jag ändå var på stadsbiblioteket idag.
Pust!
Idag var det körigt. Först URAX-möte där vi efter alla frågor vi diskuterade fick se alla de läsplattor som vi sen skall turas om att titta på + att Inger (bibliotekschefen) varit i USA och köpt I-pad som vi nu får prova. Wow vad sugen man blir. Kolla själva!
Våra elever på högstadiet jobbar just nu kring vulkaner i NO - mycket på grund av allt som händer på Island just nu. Jag tycker det är jättebra när våra lärare knyter nutidsorienterande händelser till undervisningen. Jag lånade med några extra när jag ändå var på stadsbiblioteket idag.
Det är också fortfarande rätt mycket efterfrågan på Mårten Sandéns böcker efter hans besök förra veckan. Alla elever i 9:an jobbar nu kring frågeställningar byggda på hans ungdomsböcker (Anna D´arc, En plats de kallar lyckan och Den femte systern). Kul att både han och Douglas Foley var här samtidigt. Jag försökte tussa ihop dem på kvällen. Själv tog jag med mig några tjejer från min läseklubb Exlibris att lyssna på Douglas (vilken roligt galen kille). Han skriver ju både allvarliga böcker och så förstås de roliga böckerna om Habib.
Efter ett besök av några nitiska försäljare på bibblan på em och ett sista ryck av elever från Waldorfskolan som ville ha böcker om Europeiska länder så avslutade jag dagen med sista mötet med mina tjejer i Exlibris. Dagens tema var sorgliga böcker. Efteråt gjorde vi en liten bildövning. Glass med chokladsås hann vi också med. Några av böckerna vi hann prata om var t ex I taket lyser stjärnorna av Johanna Thydell (som ju flera också sett på film), Innan jag dör av Jenny Downham, Om jag stannar av Gayle Forman och Inte bara tennis av Peter Barlach. Tänk vad fort det gått med fem träffar i vår - tyckte nyss vi startade vår läseklubb.
Men nu står sommaren för dörren och alla elever är lite våryra, de äldsta har ju betygen att tänka på, men alla längtar nog efter sol, sommar och långt sommarlov. (Även jag!)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
